.svg)
Vindpark Takenehöjden
Om Vindpark Takenehöjden byggs får Årjängs kommun ca 4,5 miljoner kronor per år i kommunal intäkt. Läs mer här.
Vindpark Takenehöjden har lämnat in ansökan om miljötillstånd till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Örebro län.
Vindpark Takenehöjden – en satsning för framtiden i Årjäng
Vindpark Takenehöjden är ett initiativ som inte bara bidrar till Sveriges energiomställning utan också skapar långsiktiga fördelar för Årjängs kommun och dess invånare. Här är tre viktiga aspekter av projektet:
En begränsad kapacitet i elnätet i Årjäng och Töcksfors kan påverka framtida industriell och samhällelig utveckling. Vindpark Takenehöjden kommer att möjliggöra förstärkt nätkapacitet, vilket skapar bättre förutsättningar för företagsetableringar, elintensiva verksamheter och en stabilare elförsörjning i regionen.
För att stärka den lokala nyttan av projektet avsätts 6 % av vindparkens bruttointäkter till markägare och närboende. Detta motsvararcirka 9 miljoner kronor per år och totalt cirka 300 miljoner kronor underparkens livslängd. Utöver detta förs dialoger med lokala aktörer såsom DANO och Glaskogen för att identifiera ytterligare samhällsnyttiga initiativ.
Genom en ny lagstiftning tillfaller ett belopp motsvarande fastighetsskatten från vindkraften kommunen istället för staten. För Årjäng innebär detta en årlig intäkt på cirka 4,5 miljoner kronor om Vindpark Takenehöjden byggs. Under parkens livslängd ger det kommunen cirka 135 miljoner kronor att investera i exempelvis skola, äldreomsorg och kultur.
Vindpark Takenehöjden är ett projekt som kombinerar hållbar energimed lokala fördelar. Vi ser fram emot att fortsätta dialogen om hur vitillsammans kan skapa en starkare och mer hållbar framtid för Årjäng.
Elnätet
förstärks i kommunen
9 Mkr
per år till närboende
4,5 Mkr
per år i kommunal intäkt
Steg för steg - en förklaring av vad det innebär att bygga landbaserad vindkraft.
Vi går igenom innehållet i de fyra faserna för att du bättre ska kunna förstå vilka utmaningar som ligger bakom och vad som ligger till grund för besluten kring vindkraft.
Områdessökning eller screening handlar om att områden undersöks för att se om det kan vara lämpligt för att bygga vindkraft. Man letar efter områden med bra vindlägen och närhet till exempelvis el- nätsanslutning.
Utöver det säkerställer man att vindkraftsparken stör så lite som möjligt. Då håller man till exempel avstånd från bostäder och samhällsviktig infrastruktur. Man undersöker även förekomsten av känsliga fåglar.
Även kända miljö- och kulturvärden kontrolleras för att minska påverkan. Dessa kan till exempel vara naturreservat, våtmarks-områden, kulturreservat och fornlämningar. Vindkraft medför alltid påverkan på något sätt, men de platser som väljs är i förväg noggrant jämförda och därför bäst lämpade att studera vidare.
Är marken tillräckligt intressant påbörjas en förstudie med förfrågan till markägare om arrende. Elbolag kontaktas för att diskutera möjliga elanslutningar och dialog hålls med till exempel Försvarsmakten, flygplatser och teleoperatörer.
Ett formellt samråd inleder tillståndsprocessen. Där presenteras planerna för myndigheter, allmänheten, särskilt berörda och intresseorganisationer. Alla får lämna sina synpunkter på projektet. Samrådet ligger till grund för utformningen av miljökonsekvens-beskrivningen som är en del av ansökan om tillstånd. Olika inventeringar genomförs vid särskilda tider under året. Vissa upprepas efterföljande år för att ge bättre kunskap.
När ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen är klar lämnas de till miljöprövningsdelegationen (MPD), som kontrollerar om ansökan behöver kompletteras. När eventuella kompletteringar har skickats in kungörs ansökan i de större tidningarna i bygden. Innan MPD prövar ansökan och beslut fattas måste kommunen ge sitt godkännande. Beslutet kan därefter överklagas av de berörda och ärendet kan tas upp för prövning i ytterligare två instanser.
Byggnationen kan starta när beslutet vunnit laga kraft och inte längre går att överklaga till högre instans. Innan spaden kan sättas i marken sker en detaljprojektering av vindkraftsparken. Då väljer man vilket vindkraftverk som ska byggas och utifrån det valet genomförs byggnadstekniska undersökningar som till exempel geotekniska undersökningar. Vägdragning och verkens slutliga positioner bestäms. Detaljprojektering och upphandling tar cirka ett år – byggnation ett till två år.
När vindkraftverken producerar el kontrolleras de noggrant för att fungera optimalt och uppfylla alla ställda krav. Det görs genom tekniska hjälpmedel där det går att följa vindkraftverken i realtid men också genom regelbundna kontroller av anläggning- en på plats. Allt dokumenteras och följs upp. Även myndigheterna säkerställer att kraven på anläggningen efterlevs genom bland annat regelbundna tillsynsbesök.
När tillståndets giltighetstid löper ut måste vindkraftverken mon- teras ner. Tornet, som är av metall återvinns. I dagsläget pågår forskning om hur man på bästa sätt kan återvinna bladen, som är av kompositmaterial. Även marken där vindkraftverken står ska återställas. Hur det ska göras står i tillståndet. Det är vanligt att frågan också bestäms först när det är dags för nedmontering. Då är det också vanligt att markägaren ges tillfälle att vara med och tycka till om till exempel vägar.
För att säkerställa att medel till återställning finns, är det praxis att bolaget redan vid byggstarten avsätter en ekonomisk säkerhet som ska täcka kostnaderna. Det finns olika metoder för hur säkerheten kan ställas – ofta görs det med bankgaranti. Beloppen uppgår vanligtvis till 0,7 till 1,3 miljoner kronor per verk och avgörs från fall till fall. Säkerheten ställs med länsstyrelsen som förmånstagare.
Vill du komma i
kontakt med oss?
Har du frågor om projektet eller vindkraft i allmänhet - hör av dig till någon av våra kontaktpersoner.
